Ett tag efter Slätröntgen fick jag komma till en Ortopedöverläkare (HL) på NÄL, februari 2002. Han tittade på plåtarna. Bad mig vicka på huvudet och lyfta armarna och därmed var allt klart. Det var ingen fara med mig, sa han. 

Jag ville dock veta hur länge jag skulle ha alla dessa besvär? Jag fick då till svar att det kan ta 3-5 år!

Jag frågade också om det väsande jag hade i huvudet, som från en gasläcka. På det svarade Överläkaren att det har inget samband. Det är två olika organ.

Eftersom sambandet var glasklart för mig. När värken ökade i armen ökade väsandet i huvudet så slutade jag lyssna på den här läkaren. Han var helt uppenbart okunnig. 

Redan dagen efter det besöket sökte jag upp ett antal medicinska artiklar som beskrev sambandet diskbråck i nacken och tinnitus[*]. Jag skickade dessa till Överläkaren.

Vid denna tid tog jag också kontakt med Distriktssjukgymnastiken i Vänersborg.

Först fick jag träffa en pojke som hävde sig på tå och lade hela sin tyngd uppe på mitt huvud. Han ville se om han kunde provocera fram ökade besvär.

Som tur var lämnade han över mig till en annan sjukgymnast som var mer specialutbildad på ryggar och diskbråck.

Nu började en tuff tid. Det var en tuff kvinna. Eller så ställde jag höga krav på mig själv.

Hon konstaterade att jag sannolikt hade diskbråck och jag fick övningar som skulle "pressa tillbaka" diskbråcket.

Jag slet, var tredje timma, med dessa övningar. Himmel va' ont det gjorde. Men sakta blev jag rörligare, tyckte jag.

En dag fick jag beskedet att om jag inte liggandes på golvet kunde få ned bakhuvudet i golvet så kunde hon inte fortsätta behandla mig.

Varje timma lade jag mig ned på golvet och försökte pressa ned bakhuvudet i golvet. Det kändes som om armen skulle gå av. Jag fick tårar i ögonen så ont gjorde det. Jag höll på så i ca tre veckor. Jag fick ned huvudet och vi, sjukgymnasten och jag kunde fortsätta rehabiliteringen.

Under den här tiden hade jag mängder med konstiga symtom. Det drev mig till att lära mig så mycket som möjligt. Om diskbråck och då i första hand, diskbråck i nacken.

Jag hade också en bestämd känsla av att det var något som inte stämde. Det kändes som om det inte "bara" var ett diskbråck som var riktat åt höger sida.

Bild 2.2A visar en schematisk bild på hur det hela är organiserat i halsryggrads-nivån C6.

Vanligast är att ett diskbråck uppstår åt någon sida, se bild 2.2B. Anledningen till det är att det går ett relativt kraftigt ligament uppifrån och ned som ligger mellan diskarna och ryggmärgen.

Här nedan följer en annan redovisning av vad jag fann om diskbråck.

Det är aldrig enkelt. Se Redovisning 2.2. Ett bråck kan vara litet eller stort. Det är inte säkert att det brister det kanske bara buktar. Kallas då för diskbuktning. Diskbråcket kan också ha alla tänkbara riktningar. Åt sidorna, uppåt och nedåt. 

Det kan vara mycket svårt att avgöra endast via besvären vilken typ av diskbråck man har. För att ställa korrekt diagnos krävs s.k. magnetröntgen (MR).

Givetvis finns det ytterligare saker som komplicerar det hela. Läkares olika teorier och forskning. Vår Svenske Professor Rydberg t.ex. har via studier på grisar kunnat visa att innehållet i disken, som läcker ut, kan, hos vissa, ha en irriterande effekt. Vilket skulle ge upphov till den s.k. rizopatin (nervrotslidande). Gott hopp finns om att med denna vetskap som grund kunna ta fram effektiv medicinering.

Andra undersökningar visar att om nervroten blir utsatt för ett visst tryck under en viss tid så uppstår skador på nerven vilket skulle ge upphov till rizopati. Denna vetskap borde innebära att läkarna skyndsamt ser till att korrekt diagnostisering sker.

Ytterligare undersökningar kan visa att det är utebliven blodförsörjning, p.g.a. trycket på nerven som ger upphov till rizopati. Även denna vetskap borde innebära att läkarna skyndsamt ser till att korrekt diagnostisering sker.

Det finns också undersökningar som visar att gör man inget, kallas för konservativ behandling, så går det över av sig självt i över 60% av alla de som söker för värk relaterad till ryggen.

Om det går 3 månader och det inte har gått över av sig självt får man i regel diagnosen rygginsufficiens. Det betyder "icke fungerande rygg". Givetvis betyder det också att läkaren inte har en aning om vad det kan vara för förklaring till just dina besvär. Det betyder också att läkaren inte tycker att det är någon idé att lägga ned ytterligare tid. Det betyder också att man får ett tillägg i diagnosen kronisk rygginsufficiens.

Nu finns det ett jätteproblem med denna inställning hos läkarkåren. Om man har intensiv värk i tre veckor då brukar de i regel skicka folk till röntgen. Men läkarna vill fortfarande inte satsa på att snabbt ställa korrekt diagnos.

Problemet med denna inställning är att om korrekt diagnos ställs INOM tre veckor så ökar möjligheten till fullständig rehabilitering inom tre månader med 90%!

Med läkarnas nuvarande inställning så får de som har en rygg som inte "läker sig självt" finna sig i att ha sina problem i många, många år. Förstår ni, Utav dessa skulle 90% inte behöva lida om läkarna tog till sig den kunskap som finns tillgänglig.

Om nu läkare inte vill eller kan så bestämde jag mig för att fortsätta mitt idoga kunskapssökande.

Två saker ville jag uppnå. Först att via kunskap hitta rehabiliterings- metoder som skulle kunna hjälpa mig. Det andra var/är att jag vill dela med mig till andra vad jag kommer fram till.

Tidigt kom jag ju fram till att det område, segment av ryggmärgen, i ryggraden, som kallas C6, var det som var utsatt för någon form av påverkan. Troligtvis tryck.

Ett sätt att se detta är att studera de besvär man får i huden, känselbortfall, domningar och andra hudkänsel- sensationer. Beroende på var och hur dessa har sin utbredning kan man hyfsat säkert säga vilken nivå i ryggmärgen som är utsatt för påverkan.

Dessa områden kallas för dermatom. Se Redovisning 2.3 för en mer detaljerad redogörelse och en speciell sida om hudkänselbesvär.

I jakten på kunskap om dermatom kom jag också i kontakt med två andra begrepp; myotom och skeletom. Myotom innebär att man ser vilka muskler som är påverkade. Varje ryggmärgssegment har sin specifika muskelgrupp och del av muskler. Samma gäller för ytområden på skelettet.

För att bättre förstå detta med dermatom, myotom och skeletom så studerade jag hur själva ryggmärgsnerverna fungerar.